8

Små saker blir stora

”Efter lovet ska vi byta klassrum”

”Nästa vecka stannar taxin på ett annat ställe”

Varje sak för sig kanske funkar. Men nu blev det flera saker och en del olyckliga omständigheter som påverkat så att T är hemma igen. Vissa saker måste ju få ske. Varsamma förändringar kan vara en bra träning. Men när de kommer för tätt kan det bli härdsmälta. Efter sportlovet har han inte gått in i skolbyggnaden. Trots att han verkligen försöker. Han ber om förlåtelse för att han inte kan. 

Jag vill återigen bädda in honom i ett mjukt skyddande hölje. Borta från verklighetens krav.

0

2000-17

2000 ivf, graviditet. 2001 missfall, ivf, graviditet, cancer. 2002 förlossning, cellgifter, cancer, autism. 2003-05 cancer, autism, förskola.  2006-08 cancer, autism, förskola, syskon, jobb. 2009-14 cancer, autism, skola, hemmasittare, syskon, jobb. 2015 barns depression,  autism, hemmasittare, skola,  syskon, jobb. 2016 autism, depression, skola,  hemmasittare, dna-tester, jobb, jobb, jobb, syskon,  autism, depression,  jobb, hem, skola, jobb, autism, cancergener och skit.2017 …

0

Vet ni vad?!

Nyheter till alla hemmasittare med familjer ! ! Skolan är verkligen inte livet.  Det främsta är att se till att få meningsfulla dagar. Lärande behöver inte vara knutet till skolan och skoldagen. Det finns andra vägar. Hitta sätt att genomleva skoltiden på ett meningsfullt sätt. Vi ska försöka få till gymnasieåren med lite skola blandat med någon sorts praktik. Ev inom daglig verksamhet .  Sen finns det vuxenstudier. Det finns vägar att komma igen. Om man måste/vill. Skolan ska inte genomgås till varje pris. Ett barns liv har större värde än så. 

0

Höst igen då

Vad snabbt jag har börjat frukta höstarna.  Sommaren har varit så fin. En doshöjning på medicinen och lagom aktivitet.  Göteborg med hotellnätter, tåg, Liseberg och paddan. Sen fick det vara nog. När vi andra åkte till Kolmården stannade han hemma med brorsan. Då försvann katten. Den högt älskade Måns. 

Hur går man vidare då? Med skolstart? 

All depression och ångest var tillbaka. Och med den rädslan för att förra höstens mående skulle återupprepas. Han vågade inte gå dit. Minnet av det stora sveket. Misslyckandet. Utanförskapet. Det minnet är starkare än alla pedagogiska knep och metoder. 

Vi börjar om med allt. Och syftet med skolan är inte lärande.  Det tåget har redan gått. Syftet med skolan är att uppfylla skolplikten så vi inte får vite och att han ska vara van vid åtaganden. Sociala situationer.  Så att han när skolplikten upphör inte helt försvinner.

Men skolan har lärt honom den viktigaste läxan för barn som mitt. Du kan inget. Du hör inte hemma någonstans. Du är inte värd något.

(Idag har han fina lärare i lugn miljö men det är ändå redan gjort).

0

Hur livet förändrades..

Nu har jag ett barn som tar in från omvärlden.  Som tar ställning i olika frågor. Som lyssnar på andra ungdomar/vuxna på Youtube med autism. Förut hade jag ett barn som levde i en liten värld av familj och skola.. inga andra intryck än från oss.

När han nu aktivt tagit ställning mot autism speaks så har han skaffat sig en uppfattning om autismföräldrar.  Och så måste jag svara upp. I alla fall känns det viktigt för mig. Att ge min sanna bild.

Den är inte helt okomplex.  Att få ett barn som från början kräver något extra (annat) kan vara jättesvårt.  För mig försvårades livet av att jag hade en kör av människor runt mig som talade om hur man skulle vara förälder. Jag gjorde inte som de sa utan som mitt barn bad mig. Och den kampen med omgivningen var tuff.

Om man förutsättningslöst får ett barn med annorlunda behov så anpassar man sig efter det. Och då behöver livet inte bli svårt. Bara annorlunda.  Men om man pressas in i mallen – av egen kraft eller av andra – så blir det oerhört slitsamt.

Kommentarer som:
– du måste ha egentid! blir ett extra ok.

Är man själv en flexibel person som har lätt för att anpassa sig till nya situationer och som inte tar för mycket intryck av den där kören av röster som säger hur det borde vara. Om man resignerar och finner jämnmod. Då är livet som autismföräldrar något av det bästa och mest lärorika.

Inte blues utan regnbågens alla färger.
Neuro diversity!  

0

Autism awareness

Nu närmar sig april.  Med den världsautismdagen och light it up blue.
Autismföräldrar tänder blå lampor i fönstren i delar av västvärlden för att öka medvetenheten om autism. Allt har sin grund i den amerikanska föräldrarörelsen Autism speaks. En rörelse som driver frågor om bot, behandlingar och dieter. Och som jag aldrig hört någon vuxen med autism stå bakom.
Självklart är jag för medvetenhet om autism.  Jag vill att alla ska ha förståelse. Men jag vill också att mitt barn och alla andra med autism att känna att de är som de ska. De är i minoritet bara. De ska vara stolta över sig.  Inte känna att det är något hos dem som vi ska rätta till. 

18 juni är det Autism Pride. Något som inte uppmärksammas alls.  Den dagen ska vi börja fira.