Personligen är jag inte så intresserad av orsakerna till autism. I vårt fall är det ärftligt – i alla fall tror jag det. Bot är inte heller intressant eftersom jag inte anser mina anhöriga inom autismspektrumet vara sjuka. Men där tycker/anser/känner man olika.
Jag tog lite hjälp från vänner för att samla orsakerna till autism som florerar. De senaste åren har det nog spottats ut en orsak i månaden – minst.
Tack Anette, Jessica, Linda, Sofia, Javiera, Jenny, Marianne, Karolin, Nina, Stina, Susana och Linda för hjälpen!
Då kör vi:
den vanligaste och den som sitter djupast rotad – kylskåpsmamman
tvättat håret med schampo under graviditet
ammat för kort tid
ärftlighet
autoimmuna sjukdomar hos mamman
svår förlossning
tungmetallsförgiftning
vaccin
ultraljud
tevetittande
syrebrist
feberkramp
infektioner
kejsarsnitt
för lite fisk
tidig avnavling
tillsatser i maten
ivf (provrörsbefruktning)
TBE
svarta kläder under graviditeten
gamla fäder
mutation av arvsmassan vid befruktningen
och sist men inte minst – regn
Så det är bara att välja och vraka! Jag har säkert missat flera.
Konstigt att det föds barn utan autism…
coping 
Tackar och bockar (för/av)… skulle man kunna säga.
Förlåt mig – jag sitter här och skrattar lite, men egentligen är det inte alls kul. Mycket är sånt man känner igen och har stött på under årens lopp. Tänker även på såna saker som människor påstår kan göra våra barn ”friska”, det kan också vara helt sanslösa grejer….
Jag trodde länge att vårt barn fick sin autism pga syrebrist i förlossningen (eftersom hon fick en kort sådan), och kanske det på nåt sätt bidrog, men jag tror som du att största orsaken alla fall hos oss har varit ärftlighet och då behöver det ju inte vara i direkt nerstigande led, jag är ganska övertygad om att min pappa och min ena faster hade asperger. Och sen tänker jag att det kan handla om en skörhet i generna som kan ge olika svårigheter också. T.ex. så är ofta bipolaritet en sådan sak. Och jag är ju bipolär och har barn inom neuropsykiatriska spektrat. Jag tänker att alltihopa har med den här skörheten att göra. Och därtill kan ju syrebristen även ”spöka” på nåt sätt.
Jaja en lista som ändå får en att tänka…. herregud vad människor kan hitta på!!!
Absolut! Och mycket av tankarna som man hör från moderna tidens förespråkare för kylskåpsmammorna menar att våra barn föds med en skörhet och att vi sen med vårt dåliga föräldraskap knuffar dem rätt in i autismen eller adhd:n. T ex Thomas Ljungberg talar för den teorin. Stress- och sårbarhetsteorin.
När det gäller det bipolära har jag sett det på nära håll. Predisposistionen har funnits där och svagare symtom. Sen kom en kris eller belastning som sen utlöste det bipolära.
Vad roligt! Jag läste nys vad du skrev angående orsaker om autism.Jag själv har ett barn (8 år) som har autism och ADHD och just tänkte på att jag skulle kunna skriva ner några *orsak*. Tyvärr vet man inte vad skulle kunnat orsaka det här men oavsett man vet eller inte,man måste kämpa hela livet åt.
ja egentligen är ju orsakerna ointressanta. det bästa är att koncentrera sig på nuet och att hantera den situation man är i.
ja i vårt fall tror jag också på ärftlighet men det finns förstås andra orsaker. den att arvsmassan muteras vid befruktningen kan vara något. vissa familjer som inte har någon autism och så föds plötsligt ett barn med grav autism utan komplikationer under graviditet eller förlossning.
Jag tror på ärvtlighet, detta är min typ av teori. Våra barn liknar oss till utseende, dom använder samma gester även om barnet aldrig träffat någon utav föräldrarna. Så tänker jag att så är det även på insidan utav kroppen tex hjärnan. Vi kanske ärver hur hjärnan är uppbyggd osv
nu svarade jag dig fel 🙂 lite längre upp..
Tänkte mest bara testa att skriva kommentar från min nya blogg. Men by the way…. lite nyfiken i sammanhanget… många ”experter” pratar om anknytning, hur ser du/ni på det?
Jag har nog inte fattat det där riktigt.
Tycker det är lite konstigt att dom först pratar om anknytningsproblem och i vuxenlivet pratar om att vi föräldrar har så svårt att släppa taget.
Undrar om det finns nån utknytningsteori…
Testar! (morr!)
Nuuuu! Kan du plocka bort lite kommentarer här?
Skriver en ny igen får vi se om det funkar. Förlåt att jag krånglar på din sida det var absolut inte meningen, jag trodde verkligen att det skulle funka….
Tänkte mest bara testa att skriva kommentar från min nya blogg. Men by the way…. lite nyfiken i sammanhanget… många ”experter” pratar om anknytning, hur ser du/ni på det?
Jag har nog inte fattat det där riktigt.
Tycker det är lite konstigt att dom först pratar om anknytningsproblem och i vuxenlivet pratar om att vi föräldrar har så svårt att släppa taget.
Undrar om det finns nån utknytningsteori…
Jag tror inte att några andra experter än kanske Thomas Ljungberg i Sverige pratar om anknytning. Det är ju den gamla förklaringen. Den som går under Kylskåpsmammor. Thomas Ljungberg är verksam inom utvecklingspsykologi och har vad jag vet inga kunskaper inom neuropsykiatri. Vilka experter är det du menar? I Frankrike, Spanien och Italien har man inte anammat neuropsykiatrin och går fortfarande på anknytningsteorin. Inte ens Eva Kärfve vågar ju säga det högt även om hon tror att det är så. Och säkert undervisar i det också.
Hej igen. Har inte sett att du svarat förrän nu, men bättre sent än aldrig 😉 Mitt begrepp ”experter” var förstås lite vagt och i ärlighetens namn minns jag inte hur jag tänkte när jag skrev det…. haha! Men jag har träffat på människor som jobbar inom autismområdet proffessionellt så att säga som har pratat om anknytning, fast då kanske mer om det när det är den vuxne som har Autism/Asperger och har svårt med anknytning till sitt barn. Jag har inte lagt ner så mycket energi på att lyssna på det faktiskt, men senast idag såg jag ett inlägg på ett forum om det där. Hon som skrev om det fick dock ingen respons så jag vet inte vad kontentan blev riktigt…. om det bara var hennes tyckande eller om tråden liksom bara dog ut.
Man kan ju lägga till rökning under graviditeten också på din lista. Eller alkohol. Jag tror mest på ärftligheten.
Inne o läser 🙂
Läste just i en annan blogg om amning och där stämde nog påståendena rätt bra med min barnaskara.
Din blogg stämmer inte lika bra du! 😉
Blir alldeles fascinerad över att det kan finnas människor som faktiskt tycker detta!
du tror alltså på anknytningsteorin?
Vad sägs om orsaken ”kraftig förkylning hos mamman under tidig graviditet”?
Hos oss hittade man inget som man sa något om. Att ja i utredningen att mitt barn var några veckor tidigt född eller att jag mått väldigt psykiskt dåligt. Jag tror att jag frågade varför och man svarade att man faktiskt inte vet. De är ju mer samt än att skylla på något annat. Jag tror mig minnas att man sa att man i en del familjer kan se att fler har diagnoser. Detta ser ju även jag idag. Så jag tror på ärftligheten. Att mycket finns i oss när de gäller annat och att något gör att det utlöser, inte autism nu men tex annan psykisk ohälsa eller att man får problem med andra sjukdomstillstånd pga det kanske händer något i livet som gör kroppen mer nedsatt.
Barn med autism är ju inte sådana att de vill knyta kontakt. Det är ju en av delarna i autismen. Eller hur jag ska skriva. Mina barn har nog inte velat vara sådär inpå och nära. Men man har ju knytit an ändå. På andra sätt. Vill påstå att jag nog är närmare mina barn än många andra. Även om jag inte kunnat sova med mina barn eftersom de inte velat och alla barnen varit enormt olika. Att man ammat längre eller kortare. Nej sånt tror jag inte alls på.
Nej ibland vet man inte. Då kan det vara den där mutationen som man konstaterat vid befruktningen. I en del familjer finns ingen ärftlighet och inget annat som man kan peka på. Det bara blir så.
Haha, om man har gått i regnet med svarta kläder då? Får man riktigt grav autism då – dubbelautism =)
Fast svarta kläder ska väl ändå vara D-vitaminbrist? Det och ärftlighet är f ö de teorier jag tror på. D-vitamin är essensiellt för hjärnans utveckling redan på fosterstadiet.
När min son (Autistiskt syndrom/ADHD) var ganska nyfödd fick jag gå i en grupp för ”Mammaor med anknytninsproblem”. Jag och några tonårsmammor som knappt brydde sig om att barnen skrek, mest ville gå ut och röka ungefär..
Vid första läkarbesöket på BUP då han vid 7 års ålder fick diagnosen var det så enormt skönt då den underbara läkaren utbrast: ”Ja- det är klart du hade anknytningssvårigheter; han har ju autism!” och skrattade. Jag hade dittills tagit på mig ALLA hans svårigheter! Vilken lättnad det var.