1

Kommunikation – det evigt återkommande

Att kommunikation är A och O tror jag att de flesta har förstått, men att det inte finns något som är för tydligt kan vara svårt att inse. ”Han är inte dum! Han vet.. ” Jo så är det kanske. Du har ett intelligent barn. Hen är smart. Men ändå förstår hen inte. Märkligt eller hur?

För oss som har hjärnor som automatiskt skapar en helhet kan det tyckas obegripligt att få samma frågor varje dag. Saker vi vet att vårt barn egentligen vet. Men är det inte. Vårt barn önskar innerligt förstå. Men har en hjärna som bygger sitt sammanhang på detaljer. Och detaljer ändras hela tiden. Och då får barnet inte grepp om sammanhanget.

NN vet att han bor i det där blå huset i Grönköping på Trädgårdsgatan 12. I alla fall gjorde hen det när mamma hade långt hår. Idag har mamma klippt håret kort. Hon ser inte ut som vanligt. Eller så har familjen köpt ny bil. Eller så var det en vikarie i skolan. Eller så var det en ny sorts flingor till frukost. Eller så åkte vi en annan väg till dagis/skolan. Eller så..

Det är en oändlig mängd detaljer som kan påverka ditt barns helhetsuppfattning och därför behövs du där för att underlätta. Bekräfta att allt är som det ska. Ett bildstöd kan vara det som gör att hen får lättare att känna sig trygg i vardagen. Och när man har lyckats skapa den tryggheten blir avvikelserna från vardagen också de lättare att hantera. Svara på ditt barns frågor med ord och bild. Och tecken om ni har lärt er det.

Det finns inget kommunikation som är för tydlig. Använd egentagna bilder. Kanske bilder som ditt barn själv har tagit. Min T har en bildserie på vägen mellan skola och fritids med bilder han själv fotat. Detaljer som vi aldrig skulle ha lagt märke till men som är hans hållpunkter för att hitta dit även om han skulle bli störd eller känna sig hotad på vägen. Trygghet är ju det vi vill ge våra barn allra mest. Och i de här fallen ligger tryggheten i hur vi kommunicerar.

Annonser
0

Tema Hjälpmedel – ta reda på vad som finns!

Jag inbillar mig att när man får ett barn med ett rörelsehinder/hörselskada/synskada så presenteras man inför de hjälpmedel som finns. Jag vet inte säkert men jag tror ändå att habiliteringspersonalen visar upp ungefär samma hjälpmedel runt om i landet. Behöver man en rullstol så får man det vare sig man bor i Skåne eller Lappland. Jag kan förstås ha fel och det finns förstås mer eller mindre generösa landsting/kommuner och mer eller mindre kunniga arbetsterapeuter.

När man får ett barn med en neuropsykiatrisk diagnos som autism eller som vuxen diagnostiseras med autism är det inte säkert att du ens får träffa en arbetsterapeut. Och man bör ha god kunskap om vilka hjälpmedel som finns, för det är inte så vanligt att man erbjuds några. Nätverkande med andra föräldrar är nog A och O (om du nu är förälder). Googlande. Sökande efter information. Olika landsting är som sagt olika generösa. Och en del kontaktpersoner glömmer den första insatsen i Lagen om särskilt stöd och service – nämligen Råd och stöd. Där borde rimligtvis information om vad man kan få för hjälp ingå.

Min T har varit inskriven på barnhabiliteringen sen han var tre år gammal. Nu har vi fått träffa en bra arbetsterapeut. Och blivit informerad om att vi hade kunnat få mycket mer tidigare. I och för sig har vi klarat oss bra men en del handlar ju om livskvalitet, Inte bara att överleva,

Bolltäcke fick vi prova ett – gigantiskt med jättestora bollar – i en månad när T var fyra år. Gillade vi det kunde vi köpa ett själva för ungefär sex tusen kronor.

Timstock fick vi ganska omgående – tjugo minuters. För tre år sen ungefär fick vi en sextio minuters också.

Bildprogram fick jag köpa själv. Vi har pictogram. Landstinget har Boardmaker. Men vi har bara fått hjälp med enstaka bilder,

Sigvarttavla – dygnstavla – fick vi när han var ca 7 år. Den är en jättehjälp för honom.

Trehjulig cykel får vi låna mot depostion till T blir myndig. Då ska den lämnas tillbaka enligt nya regler. Förr fick man cykel som hjälpmedel även som vuxen.

Kedjetäcke – vårt senaste tillskott. T sover som en bebis under åtta kilo kedjor. Svårt att fatta för mig men gillar han det så.. Jobbigt att bädda rent bara.

Numera är ju tekniken tillgänglig och billig med appar t ex så man är inte beroende av Handi och sånt. Vårt landsting har koncentrerat sig på att ha koll på appar för iPhone/iPad enbart. Så har man en Android är det inte lätt att ta reda på vad som finns. Det finns ett kognitivt hjälpmedel som heter Memoplanner. En del gillar den och en del tycker den är bökig. Comei har programvaror.. det är en djungel.

Vi använder inte så mycket appar. Vi har kvar våra gamla teacch-scheman och använder sigvarttavlan. Och nöjer oss med det så länge.

Lycka till i djungeln!

1

Tema Kommunikation – del 3

Kopierar ett gammalt inlägg. När man lärt barnet alternativ kommunikation kan barnet själv använda sig av det som hjälpmedel 🙂

Torsten oroas av mycket i vårt dagliga liv. Speciellt stressande är det när vi föräldrar pratar med varann eller i telefon. Häromkvällen skapade han själv den här mätaren. När han börjar känna sig orolig så hämtar han mätaren. Jag plastade in den åt honom och så har han fått en pil att flytta och fästa med häftmassa. Perfekt!

0

Tema kommunikation – del 2

Kopierar mitt allra första inlägg i den här bloggen. från oktober 2009

Jag förklarar detta med hur jag jobbar med schema här. Men jag är en lekman. Förälder. Det jag lärt mig har jag främst lärt mig av förskolan och via nätet. Eftersom man inte får hjälp tar det tid innan man kommer in i det och det är så synd. Schemastödet är allt för en person med autism. Jag ser skillnaden på mitt barn när han har sitt schema och när han inte har det.

Först har vi veckoschemat som är en översikt över veckan. Där sitter bilden för skola, hemma, utflykt, badhus och ev tandläkarbesök el dyl uppe. Det schemat sitter till så att det är det första Torsten ser på morgonen. Direkt vet han vilken dag det är – en pil markerar dagen. Färgerna är internationella. Måndag är grön, tisdag blå, onsdag är vit, torsdag är brun, fredag är gul, lördag är rosa och söndag är röd.

Har man svårigheter i processerna hemma så kan man ha ett detaljerat aktivitetsschema. Här är exempel på ett morgonschema:

På sned jag vet… I början när man är ovan schema kan man plocka bort bilderna allteftersom man utfört aktiviteten men efter ett tag kan man själv se utan att ta bort dem. Såna här scheman kan man ha på toan för att visa på hur man gör där, påklädningsschema som vi har både för vanliga kläderna och ytterkläderna. För att inte fastna i ett steg… det går att bryta ner varje process.

Övergångar och en översikt över dagen kan vara bra. Torsten har ett fickschema för övergångarna hem/skola, skola/fritids och fritids/hem:

Fickschemat har den färg som det är veckodag. En färg för varje dag. Det här är schemat jag gjort iordning för fredag morgon.

I kontaktboken från skolan sitter dagarnas scheman inklistrade så att vi redan på morgonen tittar på vad som ska hända:

De tråkiga stiliserade bilderna kommer från pictogram och är väldigt bra för just autism. Det finns olika sorter men undvik för mycket färg och detaljer. Jag har frågat Torsten vilken sort han gillar bäst och han har valt picto. Det man behöver är en skrivare, en laminator med plast, självhäftande kardborre eller häftmassa, massor med färgad kartong och om man vill göra likadana fickscheman så behöver man en inbindningsapparat. Jag har köpt en väldigt enkel mekanisk sak från inkywings. BinditAll heter den. Frågor?

Tillägg: Till ett mer detaljerat aktivitetsschema kan man man använda timstocken. När man får timstocken följer det med ett litet kuvert med färgpluttar som motsvarar de olika tidsintervallerna. De kan man fästa vid den aktiviteten som man vill tidsbestämma och så vet personen att här ska jag trycka på röd knapp på timstocken och när den ringer är jag färdig för nästa aktivitet.

0

Sömnstörning och medicinering vid autism och adhd

Många – inte alla – med autism och adhd har en lägre tillverkning av hormonet melatonin. Orsakerna är jag inte helt klar över men jag vet att adrenalin äter melatoninet. Säkert också kortisol. Stress alltså.

Oavsett orsaken har man svårt att sova utan melatonin. Tänk dig att vara trött men inte komma till ro. Du vänder och vrider på dig och efter att ha snurrat lakan några timmar går du upp. Jag tror de flesta av oss varit med om det någon gång. Melatonin är inte ett sömnmedel utan ett kroppseget hormon som man får som tillskott för att man har brist på det. Man sover inte av melatonin. Man blir sömnig. Om man är trött. Annars blir man bara sur och kinkig. Melatoninet är ute ur kroppen på tre timmar och har inga biverkningar. Tvärtom kan det förlänga livslängden på dem som får tillskottet eftersom sömnbrist (läs:brist på melatonin) kortar livslängden.

När tidningarna pratar om att vi medicinerar våra barn med sömnmedel är det ofta melatonin och cirkadin (ett melatoninpreparat) man menar. Utan kunskap om vad man skriver så kan det ju verka som att vi drogar våra barn.

Att ge sitt barn med adhd och/eller autism melatonin är ungefär som att ge ditt barn vitaminer när det behöver det.

Gav du din bebis D-vitamindroppar? Hemska människa!

5

Torstens orosmätare

Torsten oroas av mycket i vårt dagliga liv. Speciellt stressande är det när vi föräldrar pratar med varann eller i telefon. Häromkvällen skapade han själv den här mätaren. När han börjar känna sig orolig så hämtar han mätaren. Jag plastade in den åt honom och så har han fått en pil att flytta och fästa med häftmassa. Perfekt!

3

Värderingscirkel

Den har säkert ett bra namn men jag kallar den värdecirkel eller värderingscirkel. Ett superlätt hjälpmedel för att bena ut vad barnet gillar/ogillar, har lätt/svårt för.

I mitten placerar man det som är mest positivt och sen längre och längre ut hamnar det som är negativt. Något kanske till och med hamnar utanför den stora cirkeln. Det är ett bra redskap för att se t ex vad som inte fungerar i skolan. Man kan kolla av maträtter osv.