Affektsmitta

Ni som har egna barn med autism vet vad känsliga de är för affektsmitta. Är det något som hänt så måste man använda all kraft man har för att vara glad, lugn och stabil. Visar man sitt inre skulle barnet kollapsa. 

Jag är en  väldigt blödig person och gråter för nästan inget. Både när jag blir rörd och ledsen.  Det vet barnen så mina tårar är lite vardag. Jag gråter t ex (lite snyggt) när vi är hos doktorn och T själv berättar hur han mår. Jag ser inget fel i att han får känna att hans liv och välmående är det dyraste jag har.

Jag säger också ofta till honom när ångesten är svår. – Titta på mig! Jag löser det här! Jag löser det alltid! Du kan lita på mig!

Det som är svårt är att dölja min maktlöshet när personer som ansvarar för honom tar beslut som jag inte kan påverka. När jag utsätts för påtryckningar som gör att om han ska kunna lita på mig så får det konsekvenser som kan bli katastrofala.  När skollagen motarbetar oss. 

Han ska kunna lita på mig och jag får gråta i duschen. Skrika i kudden. Droppa allergidroppar i ögonen och skylla allt på allergin. Klistra på det lugna ansiktet. Ta djupa andetag. Sen går jag in till honom. 

Jag löser det här. Du kan alltid lita på mig.

Annonser

One thought on “Affektsmitta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s