Om tvång och autism

Det sägs att tvång ingår i autism. Och det gör det väl till viss del. Jag tycker att det är självklart. Eftersom personer med autism förstår sammanhang med hjälp av detaljer istället för helhet blir det väldigt svårt att se sammanhang. Detaljer förändras och en person med autism kan inte bortse från en felaktig detalj och se sammanhanget ändå – inte om det är en av de bärande detaljerna. Vad är då de? Ja det vet man ju inte alltid. Ett exempel på hur detaljer kan störa sammanhanget är när jag fick pollenallergi förra våren och tappade rösten. Min röst visade sig vara en detalj som gör att jag är Torstens mamma. Utan den rösten är jag inte det. Då kan jag vara ett monster. Som visserligen ser ut som mamma men inte är mamma. När jag kom gömde han sig.

Om detaljerna är så viktiga så håller man hårt i dem. Då krävs det att detaljerna är rätt! Klart att det blir tvång och ritualer. Man måste hela tiden se till att allt blir rätt. Om och om igen. Om jag inte gör så här kanske jag inte kommer hem idag?

Om vi hjälper våra barn och andra med autism att få sammanhang i vardagen med de redskap vi har så kan vi minska den ångest som skapar tvånget. Då kan fel detaljer ändå funka för schemat visar att: Det är tisdag och det är faktiskt min mamma som hämtar på fritids idag! Fast hon är hes så står det här på schemat att det är hon!

Många många har svårt att förstå hur ett schema kan hjälpa, men de hjälper i oändligt antal situationer!

Annonser

13 thoughts on “Om tvång och autism

  1. Håller med dig och ser själv vikten av schema för dottern, att rutinerna fungerar, då kan ångesten och tvånget minska…

    Tyvärr har hon ett tvång som vi har lite dilemma med och inte riktigt ännu bestämt hur och om vi ska försöka lösa…
    Hon ”måste” säga allt som skett på skolan, varje dag innan hon somnar, hon bara rabblar, ingen ordning, man hänger inte med och man får inte ställa frågor – kan bli fel och då brister det, att man inte fattar pga. saknade av sammanhang och helhet!

    Just nu får hon ”ösa ur sig” och sedan hon fick sin ledsagare som elevass. på skolan, som kan ta hand om olika situationer på plats, så har det blivit mindre att ”ösa ur sig” så där ser jag ju vikten av att ha rätt stöd och bemötande i skolan!

    Hoppas ni får en bra dag…

    • Mia jag ser det också som ett sätt att få ur sig. Det är ju inte ett tvång i någon negativ bemärkelse utan mer ett redskap för henne. Jag hade helt klart låtit det vara så.

  2. Precis…men hon säger själv att det är ett tvång (jobbigt) då hon försöker att inet säga ibland men då mår hon rent fysiskt dåligt!

    Så därför funderade vi på en lösning, för att underlätta för henne men det verkar som lösa sig själv nu då hon fick rätt stöd med Emelie i skolan, så har det minskat att ”ösa ur sig”

    Antaligen vet hon inte hur hon ska handskas med alla sociala samspels intryck och att ”ösa ur sig” vart ett redskap, nu har hon någon som stöttar henne i skolan, hjälper henne med olika strategier osv. så nu verkar det minska behovet av att ”ösa ur sig”

  3. Jättebra skrivet! Tjabolina hade ju jättemycket ”tvång” och ritualer när hon var liten, men när vi började med schema så försvann så himla mycket (nästan allt!). Det var som trolleri! Som man nästan inte tror att det kan vara!
    Samtidigt så är det så att hon andå alltid haft kvar nånting i form av tvång eller ibland som tics. Nån grej liksom som hon absolut måste hålla på med. Om vi inte gör nån stor grej av det utan bara låter det vara så ger det sig ofta efter ett tag. Visserligen kan det bli nåt annat istället, men det brukar sällan vara så stora grejer som då när hon var liten och precis allt skulle vara ritualer. Jag tror som du att det handlade om att hon var tvungen att göra omvärlden och livet förståeligt och så blev det på hennes sätt där detaljerna var superviktiga.

  4. Att schema hjälper tycker inte jag är underligare än att många ”vanliga” vuxna behöver en almanacka. 🙂

  5. Shema har varit väldigt nyttigt hemma hos oss, mamman har också fått minskade kontrollbehov tack vare det. 😉

    • Har ni tips på hur man lägger upp ett schema för ett barn med autism? Våran son frågar väldigt mycket. Och mycket av det han frågar vet han svaret på. Vi känner att det har ökat mycket på sistone. orolig far till en 5 årig son.

      • Jag tänker att om de verkligen förstår frågar de inte. Då måste vi förklara på ett annat sätt. Har du exempel?

      • Det kan vara allt från tex. Bor han där, vilket han vet att han gör, eller är det molnigt ute vilket han vet svaret. om jag skulle säga motsatsen så rättar han till mig.

      • Han kanske bara behöver ha det bekräftat för att känna sig trygg. Benämna och bekräfta är en stor del av det jobb ni får lägga ner. Bilder som stödjer det ni säger. Gör bilder på de vanligast förekommande så ska du se att det blir en annan förståelse. Bild och ord ihop.

      • nu skrev jag ett helt nytt inlägg i ämnet. säkert upprepar jag mig 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s